usch och fy

sitter här och har tråkigt, läser och klickar mig vidare på andras bloggar.
så kom ja in på denna; http://www.alltforforaldrar.se/vimmelmamman//index.html, jag har läst den förut och nu hittade jag dit igen. Lotta bloggar om sitt liv med cancer. Hon är gift och har en liten pojke. jag blir så himla ledsen när jag läser om stackarn. alltså vi vet ju alla att vi kommer dö, nångång. men att verkligen veta att man bara har en viss tid på sig att "leva sitt liv". hon kan ju inte kunna leva sitt liv? att veta att hon kommer lämna både sin man och sin son, snart. är det inte för hemskt?
i ett inlägg skrev hon ett brev till sin son, om hur mycket hon älskade honom och hur hon hoppas att han kommer växa upp till en fin man och göra någon fin tjej väldigt lycklig. det är väl alla föräldrars dröm, och något föräldrarna också får uppleva, inte Lotta.
cancer känns ändå långt borta för mig, men om någon i min närhet skulle få cancer så skulle ja gå sönder. att veta att tiden med en person är beränsad. JAG ÄLSKAR ER släkt vänner och pojkvän. det hoppas ja att ni vet, men jag vill att ni ska förstå det också!

vad kan man ha gjort för att förtjäna något sådant som cancer?

Kommentarer
Postat av: moster

hej hjärtat älskar dej med kramar

2009-04-20 @ 20:47:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0